Fyra helvetesveckor...
... är till ända och nu börjar nästa period...
Jag har kommit på att jag är rädd för att gå över till LCD eftersom jag tror att jag inte kommer att gå ner i vikt lika fort eller lika mycket då. Och det kommer jag ju inte heller. Men jag behöver näringen.
Var på gruppträff tre igår, vi pratade om goda matvanor och det har jag ju inte så många. Varken nu eller innan. Berättade om mitt problem att jag inte törs gå över från VLCD till LCD och min mentor sa att det är verkligen dags att göra det nu eftersom jag behöver all näring och för att kroppen ska förbränna fett på rätt sätt.
Så jag köpte de här påsarna med mat, chili sin carne och couscous. Provade chilin när jag kom hem eftersom jag fortfarande behövde äta en måltid och om jag tyckte gröten var äcklig så OMG, chilin var myyyyycket värre!!! Helt smaklös fast på ett o-gott sätt. Försökte krydda på den själv men råkade ha på för mycket cayennepeppar så då blev den nästan oätlig av den anledningen.
Vår micro brann för några veckor sedan. Ett sånt där riktigt klassiskt misstag, vi skulle tina upp kyckling och tänkte inte på att påsen som kycklingen låg i var fodrad i metall... Suck, micron börjar brinna eller rättare sagt kycklingen men nu har vi ingen micro. Så jag får värma mina varma rätter på spisen istället. Tar tid men funkar....
Det var vägning igår också på iTrim, och jag vägde där 81,2 kg. Jag har gått ner ca 7 kg i fett och gått upp två hekto i muskler eller FettFri Massa som det också heter. (FFM=FettFri Massa är allt som inte är fett, muskler, skelett, inälvor etc)
Räknar på veckorna och inser att jag kan bara gå på LCD i ca sex veckor till innan jag måste trappa upp. Vi åker iväg på en resa i januari och är borta i fyra veckor. Jag har inga som helst planer på att enbart gå på måltidsersättningar under vår resa, jag tänker äta!!! Naturligtvis kommer jag inte gå helt crazy och börja frossa, men jag kommer att äta gott och dricka vin och istället undvika sötsaker, onödiga kolhydrater och allt sånt!
För det här är en drömresa och allt handlar inte bara om vikt, det handlar om att må bra och njuta av livet också!
Så i januari åker vi till Nya Zeeland i fyra veckor och jag LÄNGTAR!!! Det tar två dygn att flyga dit och på hemvägen passar vi på att stanna två nätter i Hong Kong eftersom vi ändå mellanlandar där. Det ska också bli superhäftigt! En sån här resa gör man inte så ofta i livet, så jag har både fått och köpt böcker om NZ så vi kan se och upptäcka så mycket som möjligt när vi ändå är där. Vi är ju hela familjen stora fantaster av Sagan om ringen, så vi åker självklart och kollar på hobbit-byn när vi ändå är där.
Så jag tänker att just när det gäller mat och resan, så kommer vi att göra mycket mat själva eftersom vi hyr en husbil, så då kan jag styra mycket själv över min mat och kommer att gå efter varierat elelr handfast (en handflata protein, en knytnäve potatis, ris, pasta och två knytnävar grönsaker). Om det är möjligt ska jag försöka utesluta så mycket kolhydrater som möjligt!
Jag har funderat lite mer över det där med mål och målvikt. Jag har kommit fram till att det är liksom olika vikter som är viktiga för mig. Mitt första mål var 83 kg eftersom det var så mycket jag vägde när jag träffade min man för snart 15 år sedan. Sen är det 79,9 eftersom jag vill komma under 80, nästa mål är 75 eftersom det var så mycket jag vägde när vi gifte oss, sen 73 för det var den lägsta vikten jag hade precis i samma veva före bröllopet. Och sen vill jag gärna, jättegärna, komma under 70! Och sen är det mer luddigt eftersom jag är inte säker på att det går att komma ner ännu mer, men om jag skulle väga 65 kilo så skulle jag vara riktigt glad, för det var så mycket jag vägde när jag var runt 20 år!
Jag tänkte på det där med matvanor, hur lätt det är att skaffa sig dåliga vanor när man inte tänker på det! När jag var 20 och vägde runt 65 kilo så åt jag för att jag var hungrig, åt väl något gott ibland men jag hade så mycket annat för mig och maten var inte så central för mig då. Åt väldigt mycket pasta och det kan ju förklara varför jag inte vägde mindre då. Pasta var billigt! Och man kunde äta den tillsammans med en klick smör och kryddor, eller med brunsås (godare än vad det låter, jag lovar), hollandaisesås, bearnaisesås, alla slags såser och man hade en middag för en femma! Eller nudlar, också billigt! Och som sagt, lite godis eller nått gott ibland om plånboken tillät. Men jag lade hellre pengar på att gå ut och fika med kompisar, ut och festa och sånt!
Så när cementerades min ovana att dricka lightläsk? Det har jag druckit varje dag i mer än 15 år. Ja, jag vet, det är superonyttigt, men... Jag jobbar på det ok!
Eftersom ett av mina problem är att jag blir så himla sugen på något på kvällen, det blir jag fortfarande, men än så länge kan jag spara en måltid tills kvällen, så har jag svårt att komma på bra alternativ till söta eller feta snacks. Försöker sammanställa en liten lista på vad som är enkelt och gott. Återkommer med det när jag har mer idéer!
Har också bestämt mig för att träna mer, jag har som mål nu att träna två gånger i veckan, men jag måste börja öka det eftersom jag vill bygga muskler som förbränner fett trots att jag äter mer! Var och tränade i morse och har prellat att åka till min iTrim-buddy Bodil imorgon och träna tillsammans med henne. Och jag är så jävla bra! Idag gjorde jag plankan i 25 sekunder! Tre gånger! Jag höll på att dö, men jag gjorde det! :-D
Heja mig!
